tisdag 31 december 2013

Nytt år igen

Ja, då sitter jag här igen. Många funderingar har gått om jag ska skriva krönika i år. Det finns både för och nackdelar med det, men efter mycket funderande väger fördelarna över. Så här är den. Som vanligt vill jag poängtera att jag skriver främst för min egen skull, även om mina barn igår sa att jag skulle skriva ut alla och spara i en bok till dem. Ja, jag får väl se vad jag gör. Det kanske blir en hel bok så småningom.

Men ska jag hinna bli färdig innan midnatt är det väl bara att börja skriva nu då. Så välkommen till 2013års årskrönika från Attanäs.

Januari
Året började full av energi. Lisas rum behövde en uppfräschning och jag hade ju jullov från skolbussen så varför inte?
Måla tak och snedväggar kräver muskler och tillsammans med träning på gymmet fick jag en bra start på året. Vi hann med en rafflande pingistävling i Växjö också innan skolorna började och jag och skolbussen fortsatte rulla.
I mitten på januari ringde Joel mig och lät....märklig....Han var nämligen överlycklig för att han just klarat körkortet! Min lille pojk! Så det var bara för mig att sätta mig i Kian och köra till Emmaboda där vi skulle mötas. Sen fick han ta bilen därifrån och själv fick jag ta bussen hem... Märklig känsla att se honom köra iväg själv med bilen, men jag minns känslan själv och den var så himla skön!
Sen rullade det på, Lisas rum blev färdigt för inflyttning och i slutet av januari var det återigen dags: Skidpendel! Jag kan inte fatta detta, så fruktansvärt jobbigt och så trött man är på det i slutet av säsongen, lika sugen är man nu, när man sitter och väntar på att det ska dra igång igen. Min första skidpendel i år gick till Les Arcs med Madde som tvåa. Det gick riktigt bra och ni skulle sett Maddes leende när hon rattade bussen uppför berget, då var hon lycklig! Sen blev det chaufförsbuss hem med bland annat de trevliga pojkarna Per och Niklas från Ängelholm. Bara alla tvättar sina fötter med våtservetter kan chaufförsbussar vara rätt ok ;-)
Nåja, jag kom hem, hade någon dag bussjetlag och så kördes några varv skolbuss innan det var dags igen.

Februari
Startade februari i ett rasande tempo med att stiga upp 03.30 och åka till Jämjö för att hoppa på bussen som skulle ta oss till Malmö först och främst. Nu var det ju dags att åka ner och hämta hem ungdomarna vi körde ner förra helgen. Denna gången hade jag en ny andraförare, och inte vilken som helst utan min storebror Pelle. Säga vad man vill om syskonkärlek, men det är så enkelt att umgås och jobba ihop. Man behöver inte förklara, göra sig till eller låtsas. Man är den man är och gör det man ska och sen har man skönt sällskap längs vägen. Dessa tre vändorna och jisses, hur många mil det blev, till Alperna med min bror var bara så bra! Fast jag ska villigt erkänna att jag inte trivdes med situationen när vi skulle ner från Les Arcs i en decimeter blötsnö, men jag fixade det. Efter les Arcs blev det två vändor till val Thorens också, min favoritskidort, om man ska åka skidor vill säga. Nu är det ju tyvärr inte det vi jobbar med utan vi rattar buss och då är väl inte Val Thorens lika stor favorit, men det är en vacker klättring upp tills man är 2300 meter över havet.
Efter de 4 vändorna till alperna fick det vara nog för detta året och vi stannade hemma för att fira vår mamma som fyllde 75 med en överraskningsfest. Smörgåstårta, diabilder och massa goa skratt o kramar värmde. Och plötsligt där i slutet av februari började det bli varmare och ljusare igen och då slog jag till med ett av mina "nyårsplaner" nämligen att anmäla mig till Tjejmilen. Jag som alltid jobbar bäst under press (varför skulle jag annars sitta här varje nyårsafton och författa) insåg att jag var tvungen att ha ett mål för min träning och Tjejmilen har jag velat vara med på i flera år, men i år ska det bli!

Mars
Mars började med lite busskörning i Kosta och Pingis-Sm i Karlskrona. Sen lunkade det på, dagarna blev längre och livet lättare att leva. En annan sak som inverkade var att i februari kom Joel och ville att vi skulle prova AloeVera. Han hade börjat sälja det och vi tänkte att vi får väl sponsra honom lite. Jag var väldigt skeptisk och ville absolut inte bli inblandad i hans business och börja sälja. Nä, nä, det där var hans grej! Jag kan väl återkomma till detta senare :-)
Skolbussen rullade varje skoldag och jag med den. Jag vande mig verkligen att köra i alla väglag men i mitten på mars var det riktigt illa. Det kom en "snökanon" och jag körde Vallbyvägen norrut i 2 dm ospårad snö där man inte såg var vägen brukade vara. Att jag lyckades hålla bussen på vägen var nog mer tur än skicklighet den dagen. Men vintern 12/13 var snörik och det var lärorikt.
20 mars gjorde HK Eklöven sin sista seriematch i Mörrum, vann den och hela serien och därmed gick en bit idrottshistoria till handlingarna.

 Nu slås klubbarna ihop till Karlskrona Handboll.
Mars avslutade vi med påsklov, ett välbehövligt sådant.

April
Innan påsklovet hann ta slut fick vi våra första hyresgäster i Källarstugan. Dock blev det en kall historia så vi får nog fundera på om vi klarar att värma upp huset (stenkällaren) i början på april i fortsättningen. Den 5 april fick jag vara med i ett stort sammanhang. KHK skulle spela sista och avgörande matchen i serien i Huddinge och supporterklubben hade fått ihop 5 busslast där jag skulle köra en av dem.


 Känslan när vi med poliseskort lotsades in på lilla arenan och fyllde upp hela ena långsidan var häftig. En otroligt spännande match som slutade efter straffar med förlust men samtidigt vann Vita Hästen mot Tingsryd och KHK var vidare. En lång resa hem igen men med glada resenärer som sjöng sina hejaramsor hela vägen.
April fortsatte med skolbuss och i slutet av månaden fick vi vara med när barnen sjöng in våren i Ådalen, skickade iväg Josefin på konfirmationsläger och firade lite valborg på Hallagatan.

Maj
Med magsjukekänningar i en vecka var det ett faktum när Josefin blev sjuk 2 dagar innan sin konfirmation. Allt blir inte alltid som man tänkt sig, men hon blev konfirmerad i alla fall.
Sen var det löpning på schemat, min första löptävling gick av stapeln i Karlskrona, Blodomloppet, den 13 maj och det gav ju mersmak. Även om det var svårt att motivera sig igång med träningen efter loppet. Men 2014 kommer det att bli andra bullar eller hur? Vi är ett stort gäng som ska runt Västra mark!
Ja, sen fortsatte maj som vanligt i högt tempo, Karl-Axel kom och jag körde tågersättning, det var sparrishelg och körsbärsträden blommade. Den 25 maj gjorde jag en sån där knasig grej som man kommer att minnas. Det var dags för min far att avveckla sin verksamhet och hans traktor skulle fortsätta sitt liv i Attanäs. Det normala hade väl varit då att ta den på en lastbil, men så tänker inte jag. Nä, jag körde dden de 13 milen. Det tog en stund men var ett spännande uppdrag.

Juni
Började med att köra supporterbussen till Mjällby.
Ett ganska trevligt jobbuppdrag jag gjort några gånger nu. Där finns ju alltid lite folk man känner och trevliga kollegor och gratis korv :-p
4 juni tog jag ledigt på eftermiddagen och hela familjen satte oss i bilen och åkte upp till Växjö för att fotografera Joel på hans studentbal. En bal på slottet, ett vackert par och mammahjärtat slog några extra slag.
Några dagar senare fyllde Josefin 15 år och vi var även på dop i Lösen. Sen fortsatte firandet med att Joel tog studenten den 12 juni och då var det stolta föräldrar och syskon och släkt som hörde och såg (om än lite dimmigt) Joel hålla tal i Växjö domkyrka om sitt internatliv som nu var slut. Att sen få se glädjen i dessa studentögon och inse att den lille sonen vuxit upp och blivit stor och nu står på egna, stadiga ben. Jag hoppas vi har givit och gjort allt vi kunnat.

Sen var det skolavslutning även i Jämjö, avslutning med handbollen och så äntligen sommarlov. 17 juni åkte jag och Josefin till Kalmar där hon skrev teorin för EU-kortet. Båda barnen har nu tagit körkort och kan förflytta sig "utan oss". Märklig känsla.

Midsommar precis som vanligt och den sista helgen i juni slog vi ihop alla högtider och firade alla våra fina barn.


Juli
4 juli åkte jag och Lisa tåget till Malmö. Sen blev det lokalbussen innan vi hamnade vid hamnen där inspelningen av Sommarmorgon var igång.


Det var spännande att se hur det gick till och sen åkte vi ut till Emporia och hade en mysig dag. Ja, innan vi hamnade där åkte vi lite fel, men det kan ju hända den bäste ;-)
Sen var det grillkvällar, parkeringsvakt och strandhäng som gällde innan årets utmaning: Jag och Therese skulle köra till London! Jag som drömt om London så länge men aldrig blivit färdig att ta mig dit, skulle plötsligt köra dit själv med buss. Ja, tanken svindlade, men inget är omöjligt och många har gjort det förr så det ska väl även jag kunna. Och det kunde jag, även om upplägget är galet, London är trångt och de envisas med att köra på fel sida så klarade vi denna resan galant. Ja, det var en liten ambulans som råkade stå lite ivägen, men det är nästan glömt nu.
Mycket fick vi uppleva, och att jag fick göra det med Therese är nästan för bra.
Sen hann jag knappt hem innan nästa bussuppdrag väntade, nästan lika galet. Vi riktade näsan norrut mot Boden där vi körde 5-dagars.

Jag och min tvillingsyster Håkan och min bror Pelle tillsammans med de glada förarna från Ängelholm gjorde detta till en sån där härlig jobbvecka denna gången också. Nu ser vi fram emot veckan i Kristianstad!
Vi avslutade Juli på bästa sätt, med ett abborfiske i Hallandsboda

Augusti
London gav mersmak, så jag bokade en resa för Josefin och mig. Löpträningen tuggade på, kändes bra i kroppen. Lite bussjobb, lite semesterfirande på Barnens Gård och sen bar det iväg mot London igen för andra gången på en månad. Men denna gången skulle London upplevas som turist! Och Josefin blev lika frälst i staden, vi åkte tunnelbana, buss o tåg. Vi gick massor och upplevde!

Vi åt inte på restaurang en enda gång utan från "hål i väggen" och vi shoppade loss fullständigt på Primark så vi fick köpa två extra väskor. Men jag hoppas att detta är en resa vi kommer att komma ihåg i alla framtid. Nästa gång reser hon säkert dit utan sin mamma... 
Så var det ju det här med skolbussen. Jag visste ju att jag inte skulle köra den till hösten eftersom Bergkvarabuss förlorade den upphandlingen. Vad skulle jag göra istället? Jag hade varit på intervju på ett annat bussbolag och stod i valet o kvalet men fick lyssna på min magkänsla. Jag stannade kvar på BKB och sa att jag skulle utvärdera detta i slutet på året. Kommer till det.
Men jobb fanns det i alla fall där i mitten av augusti. Vi flyttade bussar kors och tvärs över halva Sverige, jag körde kryssningsgäster i Malmö och Köpenhamn (ja, jag har tappat respekten för Köpenhamn, det går att köra där med buss), jag körde asylsökande, jag körde marinens musikkår till och i Stockholm och jag körde militärer. Jag är ju också en tuff tjej, så jag fick köra präster i Växjö stift och besöka 8 kyrkor på en dag.  På 11 arbetsdagar jobbade jag 100 timmar i slutet på augusti, det var kul. Avslutade månaden hos Kina o Fredrik, vänner man umgås med alldeles för sällan.

September
Bussjobb och en begynnande förkylning! Och jag som skulle springa Tjejmilen.. Men med vila, aloe Vera, Echinagard och gott humör löste det sig och vi kom iväg till Stockholm. Vi tre nybörjade tog oss runt och njöt av stämningen när 33000 tjejer tillsammans gör något stort. Vi anmälde oss till nästa år på plats för detta vill jag inte missa. Nu vet jag att det har kommit lite annat emellan, men jag kommer att lösa det :-)
Så var det då i September jag beslutade mig för att själv bli återförsäljare för Forever Living och en ny gren att vila på växte ut. Detta underbara företag där det till skillnad mot andra företag (inga namn) bara finns positiv energi, kämpa-anda, inga vassa armbågar men stora famnar och högt till tak. Där alla ser möjligheter istället för hinder. Här har jag funnit en trygghet och en ny känsla. Jag kommer alltid fortsätta att köra buss eftersom jag tycker det är så förbaskat roligt, men det är i Forever jag finner lyckan och energin.

Oktober
Så var vi plötsligt inne i hösten även om den var varm länge. Svägerska Elisabeth firade 50 år med en kroppkakefest och sen började vårt lilla uppdrag att plantera 5000 plantor åt en granne. Det tog 4 dar, men gav tid till eftertanke, mycket frisk luft och träning.

Nu ser vi fram emot att göra liknande jobb till våren när vårt eget kalhygge ska planteras.
Lite bussjobb, Karl-Axel åkte hem en storm och plötsligt var oktober också slut.

November
Bussningens semestertid, tid för återhämtning, jag gjorde min livs första detox men inte den sista. Fantastisk känsla att rensa ur kroppen och börja på nytt. Fixade gymkort åt mig och Josefin så nu försöker vi träna 3 gånger i veckan där. Jag sprang Jämjöhalvan 5km i regn, det blev en lerig historia, jag var på tjejfest och vi var på Öppet hus på Ölands gymnasium. Plötsligt började bitarna falla på plats för Josefin och hennes val till gymnasium. Hansi fick ryggskott så jag fick rycka in och köra foder till djuren mm. Det gick ju faktiskt riktigt bra när man gjort det några gånger. Jag avslutade november med att köra Jändelskolans personal till Eriksberg på julbord. Mycket trevligt och kul att få umgås med dem lite.

December
En hockeyresa till Jonstorp i blåsten fick inleda december, sen blev det relativt lugnt på busseriet och jag kände för första gången på många år att jag låg i fas i december. Lite sorgligt samtidigt att man inte har några barn i luciatåg längre och inte massa julfester, julavslutningar. Men vi har väl fått vår beskärda del av dessa genom åren. Så kom då julen och friden och stämningen och myset. I år utökade vi skaran med två underbara män i sina bästa år som spred glädje i julnatten.
Sen var det dags att förbereda nästa kalas, Hansi 45 och Joel 19 och med ett Smörgåsbord ala Attanäs blev även de firade. Och igår njöt vi av en gemensam julklapp till familjen nämligen restaurangbesök och bio och det var så mysigt så.
Sammanfattning:  2013 har varit mycket givande, jag fyller på min erfarenhetsbok varje dag.Den dag jag går och lägger mig och tänker att idag har jag inte lärt mig något nytt, då måste jag göra något annat.

Ikväll firar vi in nyåret i vår ensamhet. 451 vänner på Facebook men inte en enda inbjudan till nyårsfest och vi får kanske rannsaka oss själva inför nästa år. Ska kanske vila från Facebook och ge mig ut i den "riktiga" världen och se om jag har några "riktiga" vänner kvar.
Men det tar vi i morgon, tills dess: Ett gott slut och ett riktigt Gott Nytt År


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...